FYI

Kladdkaka bakad på vit sirap (jamen sockret tog slut!) får något svampig konsistens, men smaken är det inget fel på.
Särskilt inte om man smyger in cashew- och pekannötter, mörk choklad och lite ingefärssirap.

en stilla dröm

härifrån

Mentala mil

flysnällaflyjagvillintevarahärklararintelängrefly

så smärtsamt långt mellan huvud och mage
intellektet förklarar förnuftet försvarar

instinkten hetsar i oro och vaksamhet

snällaspringfortinnandethänderigenfly

själslig allergi gamla blåmärken på söndersparkad självbild
smärtar sliter

orkarintekanjagintesnällabarafåsovafly




tiden för kort dagarna för få

åhgudvarärduärdu?!

envägsberöring skorrar i tomhet

utmattning jagar vidare

Frigjord tid.

Det är en särskild känsla när tid man bokat upp plötsligt avbokas.
Som att det kommer helt ny tid som inte existerat innan.
En möjlighet att göra det där besöket som aldrig blir av.
Njuta av behagligt lugn hos en vän jag nästan bara ser i jobbet.
Testa lite ny whisky.
Andas ut.

Med smaken av en tolvårig Talisker kvardröjande på tungan och berättelser från en regndränkt Runrigkonsert i bakhuvudet ser jag fram emot en god natts sömn.

Mörande

Jag kan ju inte låta bli!
Det är bara så.

Fyra massagepass senaste dygnet med fyra så olika kroppar.
Spännande knutar och låsningar, blossande hud, upptrappning från mmmmhhh till ajjöh - andas!

Fingrar som glider över hud, virvlande tummar, lugnande passager med tröstande underarmar följt av skoningslösa knogar, målsökande fingertoppar

där

jagar dolda terrorister och lömska sabotörer, ledsagar genom smärtan, vaggar till ro.

Oxytocinlummiga mumlanden och simmiga blickar.

Andas ut.

En god värdinna

ser naturligtvis till att inte spöa sina gäster alltför hårt i ädla spel.

Men kakan blev god.

Värksam påsk

En helg med moder, syskon, kusiner och övriga tillbehör såsom barn och respektive tenderar att bli välfylld.
Magen blir då ordentligt fylld, för att inte tala om efterrättsmagen.
Mammas knäckflarn med moccasmörkräm är livsfarliga.

Dessutom ska skotrar, hundar och pimpelspön motioneras och tonårstiden återupplevas med fotboll och innebandy på gamla högstadieskolan.
Ja - jag har ägnat mig åt lagsp*rt.

Förtappad förgörare.

Idag har jag hunnit med att göra en ny för till fiskebåten (till vardags känd som "kyrkbänkarna") och en tur till blodcentralen.
Jag var visst lite för snabb därifrån, med påföljd att mitt blod eftertappats lite varstans och järntabletterna missats.
Är det månne därför jag känner mig lite slö nu?