Hantverksyr.

November månad avklarades mer än dussinet luvor, reparation av trasiga armbågar (eller borde det heta ärmbågar när de sitter på en tröja?)långväst i entrådigt ullgarn, upprivande fasterskofta och slutligen den gäckande gäddskallen.



Nu får jag sova.

Nu pysslar vi!

slitsamt

Hur gärna jag än vill kan jag inte överföra mina erfarenheter till andra.
De måste få lära sig av sina misstag så får jag hantera mina egna.


envetna åsnor

nej, jag vet

men jag vill inte

Grundvatten

Droppe för droppe sipprar orken ut.

Jag försöker ösa gåvor men den rostskadade gamla plåthinken skrapar obehagligt mot torr sten.

Längtar efter regn, men när grundvattennivån är för låg ger regnet bara kyla, inte påfyllning,
för droppe för droppe för droppe för droppe.

så

Yoda

Klart Chewbacca måste få sällskap av Yoda.

Bildat

Vad har jag nu gjort?

Skördetid

Krusbärsmarmelad spetsad med ingefära i kylen, häggbären väntar på ett möte med köttkvarn inför likörblivande och snart inleds jakten på kanelspindlingar till växtfärgning.

Jag älskar hösten!

välfunnet

Så jag sökte ett tyg för att sy.
När tyget väl återfanns var det inte krympt i tvätt och så kan vi ju bara inte ha det.
Kläderna krymper tillräckligt mycket ändå av någon underlig anledning.

Så fick tyget hamna i tvättmaskinen och jag började söka det gamla mönstret jag tyckte mig veta var jag lagt.
Nehepp.
Inte just där.
Så jakten gick vidare och jag fann

mörka minnen
gammal sorg
halvläkta sår och ömmande blåmärken.
Dofter av svek och uselt omdöme
och
så skönt
det vore
om jag haft någon att skylla på.

Hårt fotarbete

Det börjar vara hög tid att ta itu med ökenlandskapet som utger sig för att vara mina fötter.

Växtfärgning

Så har jag laddat för ännu en vinter.
Sköna dagar med hårt slit och härligt folk.
Massor av fantastisk ull och dofter av växtdelar.
Valkar, blåsor, skärsår och brännblåsor.
Ömmande svank efter dubbelvikt garntvättande i ån som sjönk allt längre från den nybyggda bryggan.

Årets besvikelse var häggbarken.
Jag slet så många timmar med insamlandet, berusades av doften och dreglade över färgen på avkoket.
Sedan blev det dassigt beigerosa. Guäck!

Tacka vet jag krapprot och rödlöksskal i kopparpanna.

Handarbete

Jag har tvättat händerna - massor av gånger!

Bad av lökskal, häggbark, krapprot, valnötsskal, ljung och vass sätter sina spår.

#145

Flätmönstrad långkofta av löst spunnet finskt ullgarn.

Hantverk

I söndags var jag hemma hos goda vänner och skapade träd av silver- och ståltråd.
Det dök upp pärlor och formerna utvecklades. Fantastiska varelser och knotiga stammar med läcker frukt.

Vi började undra vad vi egentligen gjorde.
Var går egentligen gränsen mellan pyssel och hantverk och är det vi själva som definierar vad som är konsthantverk och vad som är lek?

De närvarande männen flinade och sa att män aldrig pysslar - de slöjdar - även om de skulle råka göra exakt samma sak som de kvinnor som säger sig pyssla.

Typiskt.

Övervattnat

Nu med besökare från Österland.

Stickningar, virkningar, garn och choklad överallt.

Sämre kan man ha det!

Svinigt

Så har båda barnen fått svinkoppor.
Tvätta - sprita - tvätta - smörja - sprita - tvätta - tvätta.

Arma små liv.

Nämnde jag tvätta?

Mer semester

Att springa mellan balkong, soprum, klädkammare, tvättstuga, badrum, diskbänk och pappershögar är ju en annan semesteraspekt.

Semester

mer rosa

Nej, jag ska inte ha på mig barnkoftan heller.

Nu tror jag det räcker med rosa för ett bra tag framöver.

142

Jag stickade min första kofta-83 och sedan dess har det blivit rätt mycket stickat.
Sanningen att säga är jag väl beroende.
Sitter jag och läser en bok får jag palla upp den med en kudde så stickningen ryms i knät. Sitter jag på en buss, i ett väntrum, på ett möte eller framför TV:n måste ju händerna ha något för sig.
Hur skulle jag kunna vara fokuserad under planeringsmöten om inte fingrarna fick skapa med ull samtidigt?
Nej just det.

För ungefär tio år sedan fick jag för mig att jag skulle räkna det jag stickat.
Inte sockor, halsdukar, vantar, mössor och sånt smått, men alla koftor och tröjor jag kunde komma ihåg hamnade på en alltjämt växande lista.

Om jag inte glömt något plagg håller jag nu på med #144 och 145.

Här är #142

Inte riktigt mina färger, men det är min brors svärmor som färgat garnet och ska bära den.

Hönseri

Här kan man ju alltid roa sig en stund med lite skogstokigt folk:

käftis

Nåja, jag ska inte klaga.
Det som smärtade mest med besöket var tidpunkten. Jag var inte så sugen på att lägga mig i en tandläkarstol 07.30 när jag annars kunnat sova till 8.

En uppföljande koll av en ny sorts fyllning, putsning, tandborste och tandtråd som tack för min medverkan och glad midsommar på mig!

Träskalle

Varför ligga hemma och hosta när jag kan åka hemhem och hjälpa min syster med veden?

Nej, just det.

Osnutet

Tänk att det ska vara så svårt att hålla käft när jag är trött, stressad, sjuk och ebarmeligt less på att kryssa bland verbala landminor.

Att gamla sår inte kan läka i tysthet.

Att relationsallergier skapar sån frustrationvredeirritation
klådaöverhelasjälen.

Att jag inte kan dra en gräns i tid och sen släppa problemet till den person det faktiskt tillhör.

Att jag sitter här och verbalkräks när jag borde snyta mig och sova.

Katharsis

Ingen rör mig som Mary, vare sig hon målar bilder av en förgiftad relation med resignerade färger, virvlar runt den pornografiska smutsen i en trallvänlig vals, beskriver en dråplig resa, förtvivlan i sekundärarbetslöshet eller ger nya kläder åt Dots dikter.

Hon har fantastiskt kreativa tolkningar av såväl Jacques Brel som Rolling stones, Leonard Cohen och Billie Holliday. När hon sjunger Heartbreak Hotel känns det verkligen hur hjärtat ligger och plaskar nånstans bakom tjocktarmen och These boots are made for walking får helt nytt liv när den följs av en liten speldosa i plåt.

Den rösten! Styrkan hos en människa som klafsat i livsträskets lervälling och har vett att njuta av det som ändå är gott.

Jodå, så att...

bara lite till

en läxläsning till, laga en middag till, ett telefonsamtal till, tänj och sträck almanackan ytterligare en smula, några steg till, lite mer städande, släng lite sopor, tänk inte på vila - inte riktigt än

Livgivare

För att överleva fem årsmöten på tre dagar behövs mängder av ull och fina vänner som välkomnar med sovplats, katter och avslappnat sällskap.

Ynk!

Min kropp skriker efter vila!

För mycket energi har slukats av jobbet, exmakekontakterna har dränerat ytterligare, stickandet som vanligtvis ger ork nöter på axlar och handleder - sällan har det knastrat så mycket mellan skulderbladen som nu.
Massagen som brukar lyfta och ge harmoni känns bara slitig och tung.

Ändå är det inte oron som styr.
Jag har kontroll. Det löser sig.
Jag måste bara få vila.

fortkörning

Andas

Jag vill inte ha honom i min närhet, får irritationsallergi av hans enerverande nervositetsharklingar, frustreras av hans onyanserade tolkningar och buffliga bemötande av okända kontakter, går i bitar av hans "det här är ohållbart" vars eko kastar mig in i minnen av otaliga nätters ältande, klagande, krävande tjat.

Jag vill verkligen inte ha honom i mitt hem, vill inte se honom vid mitt köksbord där förgiftade stavelser gnuggats fram som en skuggbild av ett destruktivt äktenskap.
Jag vill inte se hans kritiska blickar på mitt kaos, min röra, min smuts, min bristande ordning, mina skapande projekt!
Jag vill inte höra honom förmana vår son att inte ha tejp på dörren, agerande sin tolkning av den vise fadern, medan jag bara biter ihop om orden "det är min dörr som jag skaffat själv efter att du slagit sönder den förra!"

Jag tröstäter Idas dikt:

Ode till en idiot

Vi var det
perfekta digitala paret
ettan och nollan
Och ettan kom
sedan en etta till
Det är ju så
att man kan börja
tro på
jungfrufödsel igen

Dina fulstavade
hjärnspöken
fisljumna tankebanor
Så patetiskt
ljusrosa
Tröttsamt gråbrun
med gröna prickar
som en uppkastning
ungefär

Hade Jesus
återvänt idag
hade du
kastat
första stenen

Såshjärna

urpersiskavikensaltsaraabraamlotteratigriseufrat

hjärnan simmar omkring som en vilsen fisk i huvudet

mosesläppmittfolknej!tioplågorpåskrödahavet

alla möten, alla pass, alltid steget före

kafarnaumlärjungarbergspredikanmatteusfemsexsju

steget efter stegräkning nittontusen steg idag och stretcha för allt i världen

underlamansackaiosjairosdotterstillarstormenstillarhungern

och scouternas hajk som måste planeras, orkas dras i och alla läger

intågnattvardgetsemanedömskorsfästuppstårhimmelsfärd

tur att det finns ULL men koftan måste vara klar innan skolavslutningen

josuajerikodomarefyrahundraårgideonsamuelenaderiket

nacken värker, en eländig låsning längst upp bakom höger skulderblad ställer till med elände

eliaelisaprofeterpredikarskärpellerkedjorassyrienjona

värmedyna, stretch, så svårt att massera sig själv

genesaretssjöjordandödahavetmedelhavetisrael

och så vårutställningen, var har jag mina likdelar, bygger örhängen av kotor och mjukgör skinn

sauluspaulusresorbrevjohannesserdetkommernåtmer

får jag sova nu?!

Krackelering

Jag håller på att gå sönder

och jag tror att det är bra.

Lång tid har ägnats åt att överleva, bygga upp raserade ytterväggar och återfinna konturer.

Så vad händer nu?

FYI

Kladdkaka bakad på vit sirap (jamen sockret tog slut!) får något svampig konsistens, men smaken är det inget fel på.
Särskilt inte om man smyger in cashew- och pekannötter, mörk choklad och lite ingefärssirap.

en stilla dröm

härifrån

Mentala mil

flysnällaflyjagvillintevarahärklararintelängrefly

så smärtsamt långt mellan huvud och mage
intellektet förklarar förnuftet försvarar

instinkten hetsar i oro och vaksamhet

snällaspringfortinnandethänderigenfly

själslig allergi gamla blåmärken på söndersparkad självbild
smärtar sliter

orkarintekanjagintesnällabarafåsovafly




tiden för kort dagarna för få

åhgudvarärduärdu?!

envägsberöring skorrar i tomhet

utmattning jagar vidare

Frigjord tid.

Det är en särskild känsla när tid man bokat upp plötsligt avbokas.
Som att det kommer helt ny tid som inte existerat innan.
En möjlighet att göra det där besöket som aldrig blir av.
Njuta av behagligt lugn hos en vän jag nästan bara ser i jobbet.
Testa lite ny whisky.
Andas ut.

Med smaken av en tolvårig Talisker kvardröjande på tungan och berättelser från en regndränkt Runrigkonsert i bakhuvudet ser jag fram emot en god natts sömn.

Mörande

Jag kan ju inte låta bli!
Det är bara så.

Fyra massagepass senaste dygnet med fyra så olika kroppar.
Spännande knutar och låsningar, blossande hud, upptrappning från mmmmhhh till ajjöh - andas!

Fingrar som glider över hud, virvlande tummar, lugnande passager med tröstande underarmar följt av skoningslösa knogar, målsökande fingertoppar

där

jagar dolda terrorister och lömska sabotörer, ledsagar genom smärtan, vaggar till ro.

Oxytocinlummiga mumlanden och simmiga blickar.

Andas ut.

En god värdinna

ser naturligtvis till att inte spöa sina gäster alltför hårt i ädla spel.

Men kakan blev god.

Värksam påsk

En helg med moder, syskon, kusiner och övriga tillbehör såsom barn och respektive tenderar att bli välfylld.
Magen blir då ordentligt fylld, för att inte tala om efterrättsmagen.
Mammas knäckflarn med moccasmörkräm är livsfarliga.

Dessutom ska skotrar, hundar och pimpelspön motioneras och tonårstiden återupplevas med fotboll och innebandy på gamla högstadieskolan.
Ja - jag har ägnat mig åt lagsp*rt.

Förtappad förgörare.

Idag har jag hunnit med att göra en ny för till fiskebåten (till vardags känd som "kyrkbänkarna") och en tur till blodcentralen.
Jag var visst lite för snabb därifrån, med påföljd att mitt blod eftertappats lite varstans och järntabletterna missats.
Är det månne därför jag känner mig lite slö nu?

Kreativ planering

Tre kvinnor, ålder 38-44 år, träffas för att planera ett scoutäventyr.
Dricker kaffe, delar livet, delar boktips, scener ur såpor, avhandlar internetvanor hos ungdomar, snus, mellanstadieaktiviteter och tankar om sanning.

På något oförklarligt sätt, under simultankapacitetens inflytande, ligger stommen för äventyret klart efter ett par timmar.

sanna vänner

... måste väl ändå vara de som ger en skjuts hem fastän man just förintat dem fullständigt i Mah Jong?

Jag slutade på 3764 poäng
Ordningsfrun: - 196 (ja, det är minuspoäng)
Bek: -744
och OrdningsJaken..... vågar jag ens skriva det? -1342

De hävdar att jag inte kommer att få spela Mah Jong igen förrän 2018, men jag tror allt att de gärna vill återupprätta sin heder.

Ebola - nu ännu drygare!

Inbillad eller utbildad

Efter tjugo år som upptäcksresande amatörmassör börjar jag fundera på det här med utbildning.
Det vore ju inte så dumt att kunna mer, lära mig hur jag jobbar utan att belasta min egen kropp på fel sätt, hitta triggerpunkter och annat spännande.
Lockande.
Samtidigt är jag lite orolig att jag ska tappa glädjen om jag fångar den i termer och dokument.
Kanske en löjlig farhåga, jag borde känna mig själv så pass väl att jag vet vad som fängslar mig.

Men hur i all världen skulle det gå om jag började jobba som massör?
Än så länge beklämmer och förtrycker jag folk jag tycker om och väljer själv hur ofta och länge jag håller på.
Skulle det kännas som att sälja sig, eller göra avkall på friheten?
Kan jag tänka mig att lägga tid och utgifter på en utbildning bara för att göra mig själv glad?
Tja, kanske det.

Rödöga

*pillerkrafskrafsdraaasnärt*

gräv

måtta

pet

pet

eh?

pet-rull

pet-rull

pet.. uhh?

Ah

pet....


Jamen det här är ju helt sanslöst.
Jag har haft linser sedan -94, mer eller mindre regelbundet.
Okej, inte under graviditeterna när ögonvätskan var lika skum som resten av mig.
Inte under småbarnsåren när det gällde att hitta en kvarts sömn så snart det gick och det inte var alltför behagligt att vakna med fastlimmade ögonlock som bara med våld gick att pressa upp följt av ljudeffekter från Draculas kistlock i skymningstid.

Men annars, lite nu och då. Vid behov sådär.

Nu testar jag en ny sort som bara inte vill lämna fingrarna och när de väl gör det åker de dubbelvikta rodel utför kinderna.
Jag känner mig sanslöst fumlig och klantig.

Suck.

Intensiva stretchövningar av påsarna under ögonen kommer att ge mig inte bara nytt seende utan även ett helt nytt utseende.

Njutbart

Nickar

Nick Hornby förledde mig att börja lyssna på Nick Drake

Gold and silver is the autumn
Soft and tender are her skies
Yes and no are the answers
Written in my true love's eyes

Autumn's leaving and winter is coming
I think that I'll be moving along
I've got to leave her and find another
I've got to sing my heart's true song

Round and round the burning circle
All the seasons, one, two and three
Autumn leaves and then the winter
Spring is born and wanders free

Gold and silver bounds my heart on
All too soon they fade and die
And then I'd know There'd be no others
Milk and honey Where they lie

Så utmanande!

Jag fick en utmaning av Tamara

Regler: Det här är svårare än du tror! Kopiera detta till din blogg, utmana 5 personer och berätta det för dom. Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar med samma ord som ditt får du inte ge samma svar som han/hon gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar! Lycka till!

Jag gillar ju inte kedjebrev och annat som måste skickas vidare.
Ähh!
Jag svarar.

Den som tycker det är kul får ta åt sig och sprida ebol... utmaningen *host* vidare!

1. Vad heter du?: ebola (johodå!)
2. Ett ord på fyra bokstäver: egen
3. Flicknamn: ester
4. Pojknamn: egil
5. Yrke: eldslukare
6. Färg: eltejpssvart
7. Klädesplagg: ejderdunsboa
8. Mat: enbärsmarinerad elefant
9. Sak i badrummet: eltandborste
10. Plats/stad: eskilstuna (eller var det älsklingstuna, Jollz?)
11. En orsak att vara sen: erbjudanden man inte kan motstå
12. Något man skriker: eeeeeeeeeeek!
13. Film: evita
14. Någonting man dricker: eldvatten
15. Band: ELO
16. Djur: ekorre
17. Gatunamn: ergonomstråket
18. Bil: elbil
19. Sång: en kulen natt natt natt
20. Växt: ek

Sportlov!

Idag ska jag ta mig ett nytt namn:
Nålbinder-med-tanter

Nu packar jag nålar, garn och skumma plagg så jag är redo för dagens äventyr.

Oemotståndligt!

Det hjälps inte - jag blir löjligt glad av östgötska

Fettisdag

Dagens ranson: en kvarts semla som blivit kvar efter söndan.
Jamen orka!

Nu:
Dags för fasta.
Tid att fasta.
Hög tid.

Verkligen!

Nåt år har jag provat sötsaksfasta.
Nån TV-fasta tycker jag mig också minnas.

Mina gamla kläder (som tagit för vana att gapskratta åt mig så snart jag sneglat åt deras håll) anser nog att det behövs en diciplinerad kostuppryckningsfasteperiod, min själ (var den nu håller till) att datorn ska förses med munkorg och strypkoppel.

Fasta.
Jamen den börjar ju först imorgon!

Lite ukulele förgyller måndagen

Speldjävulskt

Så har jag då förspillt en kväll med Adventure Ho!

Hur skulle jag kunna motstå den berusade apan som stjäl utrustning och kastar tomglas på rabiessmittade getter och casinospelare eller den självhelande hamstern med smådjursrabatt på dödliga vapen som lövblåsare och toaborstar. Jag måste ju förse min älg med beskyddande jeansjacka och avrätta vampyrer och fladdermöss med enerverande dumbläng.

scoutplågan

• En scout visar varning för Gud och hans norm
• En scout är härlig och prålig
• En scout är vanlig och hjärtevarm
• En scout visar hälsena och är en god pirat
• En scout motar svampar med blått humör
• En scout löder kannor och vårtor på huden
• En scout sätter svansar på sig själv och andra

Jodå, så är det.

Rättvisan skall segra!!

Två miniorscouter får i uppdrag att göra pinnbrödsdeg.

Ledare:
fem deciliter mjöl

Superdemokratisk miniorscout:
Då får jag ha i tre deciliter så tar du två eftersom du tog fram bunken ur skåpet.

Ledare med lätt höjda ögonbryn:
och så två teskedar bakpulver

Hyperdemokratisk miniorscout:
Då är det min tur att börja med en tesked innan du tar din.
Får vi röra om?

Superdemokratisk miniorscout:
Då rör jag fem varv så får du röra fem sen.

Förundrad ledare åser hur resten av uppdraget delas millimeterrättvist.

Orka?!

Dagens smärta

att se sina egna misstag i en annans liv
veta hur tung vägen är
hur lömsk
och svår
känna kostnaden
ana valkarna på själen
och veta hur sanslöst lång tid det tar
att möjligen läka hjälpligt

Mmmmmmassage

Märkligt ändå hur en oxytocinhög hjärna kan generera skumma drömmar.

Kroppen är som ett carcassonnespel.

Även om bitarna är samma går de att kombinera på så många nya sätt.

Dagens Mehh!

Folk som inte tar för sig av livet och sedan klagar över att de har långtråkigt.

Beklämmande aktiviteter

Nu har jag ägnat några timmar åt att massera femton tonåringar och få dem att ge varandra rejält med smörj och stryk.

Drömmen vore att få snooza och snora hela helgen, men vardagsrummet är fullt av hajkpackning och snart ska jag upp och ut igen.

Borde jag få tapperhetsmedalj eller en såndär vacker tröja med blanka spännen och långa ärmar som kramas?