fredag 2 januari 2009

De finns överallt!

Den lilla smärtrynkan mellan ögonbrynen.
Axlarna som segt tänjs bakåt.
Den försiktiga huvudvridningen för att avlasta nacken.

Begäret väcks.

Det finns människor som inte kan passera ett korsord utan att börja lösa det - åtminstone i huvudet.
Somliga kan trots hot om spöstraff inte hålla sig borta från Rubiks Kub eller alla dessa klurigheter som består av ringar/snören/träblock och pinnar som ska trasslas ut av nördar bara för att bevisa att man kan.
För andra är det en smärtsam upplevelse att se en tavla hänga snett eller ett smörpaket som gröpts ur ojämnt.

Jag har sanslöst svårt att hålla fingrarna i styr när det gäller stela muskler.
Ja, jag vet att det anses ofint att kasta sig över främmande människor för att oombedd klämma på deras kroppar.
Då vänder jag bort min blick och tar ett fastare grepp om stickningen tvårätafyraavigaläggtvårätaframföråkorsa

Kombinationen av problemlösning, smärtlindring, hantverk, beröring, hud och det lilla stråket av sadism när mina fingrar lirkar fram andlöshet eller ynk av smärtfylld njutning... ahh!
Det är helt enkelt beroendeframkallande.

6 kommentarer:

  1. Skaru inte tacka för komplimangen? Vavava?

    SvaraRadera
  2. *niger belevat*
    Tack, tant smörgås.

    SvaraRadera
  3. Du är för bra för att vara sann..=/

    Varför ser du inte vad som händer på Västkusten då..? Hela jag är ett (kan lätt ordnas iaf) ett stelbent hårdknutat knippe som inte kunnat gå upprätt sen....sen så lång tid att du borde gråta i frustration och akut medlidande. Ser inte du vart dina händer VERKLIGEN SOM MEST behövs..!!??

    SvaraRadera
  4. Pallra dig hit då buglingen!

    SvaraRadera