onsdag 21 januari 2009

ebola - en fallen kvinna

Så trillade jag ändå dit, fast jag var så säker på att jag skulle kunna låta bli.

Alltså, jag tycker ju om att göra det.
Verkligen!
Men det finns så mycket annat som också är kul och tar tid.

Jag minns när mina vänner idiotförklarade mig för att jag uppskattade att bli tvingad till det.
Salskrivningar i svenska och engelska med uppsats som mål.
Mums!
Flera timmar där jag inte skulle göra annat än att forma en berättelse.
Vilken njutning!

Ändå blir det inte av att jag skriver frivilligt.

Häromdagen snubblade jag över ett sexton år gammalt anteckningsblock och hittade en inlevelseövning jag skrev till min klass.
Jag fann det vara bäst att peta in den i datorn innan blocket försvann igen och sen var steget inte långt till kapitel1

Men nu blir det inte mer.
Tror jag.

Fast.... alla berättelser jag och barnen skapat under långa promenader och mysiga kvällar...
.

4 kommentarer:

  1. Jag "snuttskriver" bara. Jag har så låg panna. Men det vet du ju redan. Fast det är svårt att göra stuvning i den. Det mesta rinner ut på spisen.

    SvaraRadera
  2. Jodå. Det blir mer. *tandgnissel*

    /bug

    SvaraRadera
  3. Är på G...*L*

    /bug

    SvaraRadera